♥ angel 99 procent ♥

It doesn’t matter where you stopped, or in what moment of your life you got tired.
What matters is that it is always possible and necessary to start again.

To start again is to give a new chance to yourself.
To renew your hopes of life and most importantly to believe in yourself again.

Did you suffer a lot this period? It was training…
Did you cry a lot? It was a cleaning of your soul…
Did you get angry with some people? It was only to forgive them one day…
Did you feel alone in several moments? It is because you closed the door even for angels…
Did you think everything was lost? This was the beginning of your improvement…

Therefore, now it is time to restart, to think about the light.
It is time to find pleasure in the simple things of life again.

What about a new haircut? Something different?
A new course or that old desire of learning how to paint, draw, or dominate the computer, or anything else? Look how many challenges, how many new things, in this big world of God, are lying around waiting for you to find them!

Are you feeling alone? Don’t be stupid!
There are so many people that you took a distance from during your “period of isolation”…
There are so many people just waiting for you to only smile to then approach you…
When we lock ourselves in sorrow, we can’t even stand ourselves - we feel horrible!
Our bad mood eats our livers alive, up to the point that even our mouths feel the bitterness.

To restart.
Today is a good day to begin new challenges.
Where do you want to be? DREAM HIGH and wish for the best of the best.

Wish good things for life, if we think like this, we are capable of achieving anything.
If we wish small, we will get small things. But if we strongly desire and fight for the best things, they will come to us and reside in our lives.

Today is the day of mental cleaning, throw away everything that binds you to the past -
To the little world of sad things; pictures, clothes, candy papers, movie and travel tickets...
And all that junk that we store when we judge ourselves as being in love...

Throw away everything, but most importantly:
empty your heart, get ready for life, for a new love, remember - we are lovable.
We are capable of loving many many times.

After all, we are love.
“Because I am the size of what I see, and not the size of my height.”


Thanks Cecilia!

Mamma mejlade mig i eftermiddags:
"Men gå UT med Hanna och Cecilia! När ska Du göra det annars, när Du bli gammal?!"

Ändå sitter jag här, ensam på mitt rum. Klockan är snart halv 03 på natten.
Folk är ute och festar, många har frågat mig att hänga på. Men jag tycker det kan vara skönt att vara ensam ibland; bara tänka på var tankarna leder mig, känna hur man tar ytterligare ett andetag, hur man känner för de som är omkring i ens liv, vilka man ska "sålla ut" och vilka som "bidrar" med något, vem som egentligen betyder något, känna att man verkligen lever och är tacksam för det och känna hur stark man egentligen är - även om hela jordklotet skulle vänta sig emot en...



Jag gillar inte festa.
Jag gillar inte läsa böcker.
Jag gillar inte att ta ett långt bad. Det stressar mig.

Istället gillar jag att kolla på dokumäntärer, om livet. Om reella saker som kan inträffa i min omgivning. Jag gillar också att skriva. Och alla aktiviteter med mat inkluderat. Jag gillar att läsa citat och låttexter och förstå innebörden av de. Jag gillar att idrotta och lyssna på nyfunna artister, med den där speciella rösten som tilltalar mig på något speciellt sätt.




På senaste har jag skänkt pengar till en främlig på sjukhuset,  fyllt min vas med vårens vita kvistar, varit tacksam för det jag har, insett hur stark jag är som person, joggat och känt mig fri, hejjat på främligar och spridit ett leende till förbipasserande främmande människor, försök ser livet från ljusa sidan, försökt att prata med de döda och funderat på om de verkligen kan höra eller se mig...

Ni kanske tror att jag är sjuk.
Men jag har hittat en inre ro och en balans i livet.
För att göra det behöver jag tid för mig själv ibland. Och den bästa tiden för det är när alla mina vänner och grannar är på fest. Därför festar jag inte just inatt.

För att jag behöver hitta det som får mig att må bra.
Jag har hittat mig själv, nu är jag hel igen...

Här kommer en låt av Promoe; "Svennebanan".
Jag vore fel av mig att förneka detta.

Eftersom jag skulle bli mer falsk och hemlighetsfull, ska jag inte lägga upp massa personliga eller roliga bilder eller skriva om allt kul och äkta som händer i mitt liv. Istället är jag mer "neutral"; jag ska lägga upp videon eller låtar som redan finns någonstans i Internet-världen. Det passar mig så bra!

Här kommer en rolig reklamfilm, som avspeglar lite hur vissa delar av livet kan vara...

Då har pollensäsongen officiellt börjat för min del. Årets första allergitablett är svald.

Förutom det så händer faktiskt inget speciellt just nu, förutom att jag fick filtret i kranen utbytt idag - då den sprutade åt alla håll i rummet förutom ner i vasken!

Igår blev det en joggingtur, jag joggade alldeles själv efter att alla mina grannar avbjöt min inbjudan. Då märkte jag det positiva med att jogga själv; att känna sig fri, vara ett med naturen och ha sitt eget tempo. Fast jag föredrar trots allt att springa i grupp för det blir mer motiverande. Så Hanna, Cecilia, Zarreen - ni slipper inte undan idag!

Och här kommer ett klipp så ni inte glömmer av vad det innebär att vara svensk!

Faen va ballt, säger jag bara!



 

Skönt när någon bjuder på sig själv så där, istället för att vara den där bittra människan med negativ inställning till livet. Bra gjort grabbar!

I´m back.

Gdansk är vackert och soligt. Jag har ändå saknat skolan och staden litegrann. Först är man ledsen för att man lämnar sin familj och sitt hem i Sverige, men sedan accepterar man läget snabbare än man tror. Det är fantastiskt vad människan är anpassningsbar.

Nu börjar den sista och antagligen tuffaste perioden i skolan detta år, men sett från den ljusa sidan är det bara 10 veckor kvar tills det är sommarlov!

Jag håller på att packa upp allt jag tog med mig från Sverige, och rensa bort lite av det gamla; handdukar, porslin, kläder. Jag vägrar samla på mig prylar! Solen börjar nå oss på tredje våningen, och idag har vi sista Biochemistry-labben för i år. Återstår gör en 4h lång seminar och en deltenta i Biochemistry, en tenta i Physiology samt några enstaka lektioner i diverse ämnen. Därefter har vi exam-period!

Batterierna är fulladdade.
Nu gäller det att planera dessa 10 veckor, så man jämt använder batterierna utan att ladda ur de för snabbt. Jag ska varva skola och plugg, med träning, bättre kost och trevliga stunder.

Reflektion över dåtid är bra.
Undran över framtid kan vara bra.
Men det bästa är att vara här och nu.

Jag saknar Gdansk.
Jag saknar mitt rum där, balkongen på 3dje våningen, några kompisar och vissa stunder. Samtidigt har jag insett att man kan ha hur många kompisar som helst, men riktiga vänner - de är få. Av alla de människor som man umgås med i skolan, kommer endast ett fåtal (om ens det!) stanna kvar i våra liv efter att utbildningen är klar.

Man har många kompisar under livets gång; i skolan, inom idrotten och arbetslivet. Men riktiga vänner, det är en utrotningshotad vara - något som man stöter på alldeles för sällan. Jag föredrar riktiga vänner före "vanliga kompisar", men ibland har man inte mycket att säga till om - det gäller att acceptera det man har. Jag ska bli bättre på att urskilja kompis från vän, för jag har precis förstått skillnaden....

Jag är tacksam att jag har min familj, att de finns där när jag behöver de.
Det heter ju "Borta bra men hemma bäst", av någon anledning...

Påsklovet går alldeles för snabbt. Japp, då är det konstaterat. Jag ska strax sätta mig och planera in vilka aktiviteter jag ska hinna med, för det finns så mycket roligt att göra men dagarna blir bara färre och färre. Jag njuter för fullt!

Förra året på Påsk låg det massvis av snö överallt.
I år är det istället sol och vackert väder.

Så länge har vi rensat ut lite "skit" ur huset med mamma, rensat i trädgården, bränt löv och mindre kvistar, demolerat delar av huset, kört några vändor till sopptippen, firat Påsk, ätit massa godis och njutit av min pappas goda mat. Kvar återstår att träffa kompisar, vara på middgasbjudning, åka på shoppingrunda, göra ett besök på IKEA, Hemtex och andra diverse affärer och hänga lite på stan.

Jag fick en inbjudan till Florida i sommar, som jag funderar att tacka ja till. Trots att det kommer vara väldigt varmt där under den perioden, skulle det vara roligt, spännande och annorlunda att spendera sommarlovet på. Om inte hela sommarlovet, så åka dit några veckor iallafall. Vi får se!

Här kommer lite bilder från "fixardagen":

There is no better place than home.

Jag är hemma sedan igår och jag mår helt fantastiskt underbart! Allt i skolan har på senaste gått bara bättre och bättre och jag känner hur jag får kontroll över situationen mer och mer. Jag pluggar inte ihjäl mig som jag försökte göra förra året, istället prioriterar jag vad jag ska plugga till, vad jag kan ta det lungt med och jag försöker andas och mår bra regelbundet emellanåt. Jag har äntligen, efter 7månader i skolan, hittat ett pluggsätt som jag känne rmig bekväm med, som fungerar och som jag gillar. Medical Biology går bättre och bättre, Physiology gick helt fantastiskt bra - jag hade inte pluggat alls, men jag kopplar bättre, minns längre och känner mig grymmare! Weeha, jag är bäst! :)
 
Nu är det Påsk, och jag ska vila. Jag ska inte som många säger "vila" och ändå plugga ihjäl sig. Nä, jag ska verkligen vila. För det är så jag fungerar, det är det jag mår bra av. Efter Påsk när mina batterier är fulladdade igen, då ska jag köra på. Men än så länge ska jag bara njuta av det som enligt mig är viktigast i livet; familjen, hälsan och vännerna.

Over and Out.

Jag har aldrig förstått varför det är så mycket "gilla-inte-gilla-hata-älska" snack i vår klass. Alla gilla inte alla, och det är helt normalt. Men det behöver givetvis inte resultera i att man "snackar skit" om folk eller ger kalla blickar. Det finns alltid en bra grund till varför jag inte gillar folk; det handlar alltså inte om "bagateller" som att någon är ful, tjock, luktar illa, har bra eller dåliga betyg, stor eller liten näsa.

Vi går i samma grupp, samma klass eller skola.
Vi sitter i princip i samma båt, så det vore ju lättare om vi rodde åt samma håll?!
Men jag antar att det är omöjligt och att det tillhör den "ideella världen"....

Här får man akta sig för vad man säger, vem man pratar med, när man pratar, hur man pratar - och man måste också vara försiktig för att inte heller ge dubbla budskap t.ex via felaktig minik eller tonläge. Den bästa man kan göra med en hemlighet, är att behålla den själv. Så slipper saker och ting bli jobbiga.

Vårt år är uppdelat i smågrupper och man kan självklart hamna i flera av grupperna;

- blattar vs. svennar
- "80%studenter" vs. "60% studenter"
- mogna vs. "dagis-varianten"
- fusk vs. antifusk
- störa sig på person A vs. störa sig på person B
- fest vs. plugg
- fika vs. mysiga hemmakvällar
- idrott vs. sitta inne
- elakhet vs. snällhet
- identitetskris vs. stabil personlighet
- försöka imponera vs. vara sig själv osv.


Folk ändrar också beteende.
Om en person umgås endast med mig, så beter han/hon sig på ett visst sätt.
Är personen däremot med sin kompiskrets, beter de sig på ett annat sätt mot mig.
Personen skiftar alltså i beteende beroende på vem han/hon är med. Det tycker jag är väldigt konstigt. Är det inte lättare att vara sig själv hela tiden, oavsett vem man är med?!

Jag gillar inte heller alla! Men de jag inte gillar låter jag bara vara; jag hälsar och går förbi. Jag stannar alltså inte på gatan och "låtsas vara kompis"; pratar och är jättetrevlig ena dagen och dagen därpå när man träffar samma person medan jag går med sin kompiskrets - så tittar man inte ens åt personens håll. Nepp, det tycker jag är skumt...

Jag tycker det råder ganska skum stämning i klassen. Man ser det inte direkt med blotta ögat, för folk är ju också falska och fjäskar för varandra - men tar man sig en närmare titt så märker man klart och tydligt!

Och åter igen, detta är vad jag tycker.
Alltså behöver ingen  - varken hålla med eller tjöta emot.

Timmarna går, dagarna går och det blir ingen "major plugg", vilket var utgångplanen. Jag gör saker som jag måste göra - många av de är skolrelaterade men någonstans vet jag att jag är mitt i en slappare period i skolan. Jag borde kanske oroa mig mer, eller åtminstone känna mig stressad eller ha ångest men det har jag inte.

Jag känner ingenting.
I mig finns bara lugn och ro.

Det tycker jag är skönt.
Efter Påsk brakar "helvetet" loss igen, då är det bara att knipa igen och köra på!

Livet är som en berg- och dalbana, upp och ner; men roligt är det!


                           Mina favoritord i låten: "Relax, take your time..."

Underbart! Solen försvann.
Verkligen vad jag behöver idag; jag menar det!

Igår spenderades dagen på balkongen med tjejerna; vi snackade en hel del om allt från A till Ö, vi lyssnade på låtar, målade naglarna, gräddade pannkakor och njöt av de i solen efteråt. En av våra manliga grannar satt på balkogen och försökte plugga medan tjejsnacket varade, stackarn! Sedan kom man med vindruvor (till sig själv), men jag åt upp en hel kvist...! Hur som helst, vi hade det jätteroligt - det blev väldigt spontant och mysigt.

Hela dagen försvann och jag har inte riktigt pluggat, men jag orkar knappt bry mig för det är redan Påsklov i mitt huvud. Idag har vi en mulig dag i Gdansk, vilket jag är tacksam för då jag ska förösöka spendera den inomhus med Physiology-böckerna. Inte för att det kommer göra någon skillnad just nu, men det känns bättre så.


 

Jag tror på snällhet.

Jag tror att människan är en snäll individ i grund och botten, men att människorna är onda.
Och som en del av "människorna" tror jag inte att snällheten finns naturligt i oss. Jag tror att man måste anstränga sig väldigt mycket för att vara snäll. När någon av mina vännen far illa - oavsett anledning, och behöver hjälp försöker jag ställa upp. Det spelar mig ingen roll varför personen i fråga är ledsen, vad som är anledningen, om det är en bra eller dålig anledning eller hur djupt såret i hjärtat är. Jag har bara en princip; här och nu!

Jag tar situationen seriöst och går på uppdrag: räddning!
Jag försöker undvika att säga "vi tar det en annan dag", "jag har inte tid just nu" eller "det blir bra". För finns det ett sår i hjärtat så är det också nödvändigt att laga det. Om inte laga, så åtminstone lappa ihop det för stunden.

Härmed menar jag inte att jag är en bättre människa - till er som verkar ha det svårt att förstå det jag skriver.

Många har kommit till mig; pratat, lättat på hjärtat och gråtit.
Folk har vänt in och ut på sig själva, de har fått tips, de har fått höra sanningen fastän den inte alltid varit lätt att höra. Jag kan ge hopp, jag kan trösta eller stödja men jag kan aldrig låtsas att allt kommer att bli 100% bra. Jag säger inte "ta det lungt, allt blir bra" när jag vet att det inte blir det.

Det finns ingen bästa kompis som kommer ställa upp i vått och torrt.
Det finns ingen drömsprins, som man blev lovad som liten - på en vit häst.
Folk sviker oss, och kommer att göra det även i framtiden.
Det finns falskhet och det finns ondska. Världen är inte svart och vit.
Våra hjärtan kommer att såras. Även i framtiden...

Inse detta!
Ju fortare ni lyckas, desto snabbare kommer ert hjärta att bli helt igen.
Ni kommer att må bra, ni kommer skratta, njuta och leva livet.
Ni kommer inte förvänta er något av andra, ni kommer bli mer självständiga.

Jag bryr mig inte om någon hatar mig, eller stör sig på mig.
Gör det, go on! Jag gillar inte heller alla. Men jag är jävligt bekväm med mig själv, och det jag känner innuti kan ingen jävel ta ifrån mig. Det är bara vi själva som bestämmer hur vi är. Eller hur vi blir.

Ingen kompis, partner eller förälder kan komma att ändra på våra tankar och värderingar om vi inte tillåter det själva. Visst kan folk som vi umgås med ha ett visst inflytande på oss, men det är ändå vi själva som i slutändan bestämmer hur vi vill vara.

Vi föds till orginal.
Vi dör som orginal.
Hur vi vill vara däremellan, är bara upp till oss själva....

Enligt mig är årets roligaste ämne: Biophysics! Äntligen får vi göra lite praktiska uppgifter.
Biophysics är roligt, praktiskt och framförallt annorlunda än allt annat vi läser.
Efter Biophysics kommer Biochemistry. Inte så praktiskt, en kul ändå.

Mest flummiga kursen: Medical Psychology.

"Lättaste" kursen: Medical Biology.

Intensivaste kursen: Neuroscience.

Mest detaljerade kursen: Physiology.

"Onödigaste" kursen: Parasitologin.

Tråkigaste ämnet i år var definitivt: Immunologin! Usch, blä, pest och pina!
Immunologikursen var bara en massa förkortningar, siffror, bokstäver...som jag till slut fick grepp om, och då var det mer acceptabelt ämne än vad jag ansåg från början.


Vad jag egentligen ville säga med inlägget var att; jag ska hem om 5 dagar!
Jag saknar ord för att beskriva hur jag mår just nu, men jag är uppfylld med någon slags energi, utmattning, glädje, nyfikenhet blandat med "jag-ska-hem" känslan. Jag fattar inte att det är sant, men jag ska hem! *ganska desperat*


                Jo, vi ser rätt desperata och frånvarande ut faktiskt...