Summertime!
Och där var första året av Med School över!
Lyckades dock inte med teorin i Anatomi, så det blir lite repetition över sommaren. Men det är ingen fara, jag njuter mer än någonsin - när jag läser och förstår! Förut läste jag en himla massa, förstod inget och läste vidare. Om det ska vara lättare att ´flowa´ med redan i början, så ska man helst ha:
- mycket bra läsförståelse i engelska
- en utarbetad och fungerande studieteknik, redan innan man kommer hit!
- motivation
- kämpevilja
- redo att göra olika typer av uppoffringar
- inspiration
13st elever klarade teorin i anatomi, av ca 100st som vi är på första året! Ytterligare 10st fick en chans på munta. Totalt räknat klarade ungefär 20% av oss anatomin, gratis till Er alla!
Men speciellt har jag tänkt på en person, som jag vill ge stående ovationer till, min kompis Eva Gullberg! Anatomi är inget lätt ämne, och speciellt inte här i Polen. Men att ta sig från "röda mattan" (red zone dvs. man riskerar att inte få göra Final Exam överhuvudtaget!) till Oral i Anatomi, det är jävligt starkt gjort! Och Eva, jag tycker du förtjänar stående ovationer - det är tysta och de är svaga, för just nu är det bara jag som applåderar...
Eva, du är en smart tjej och du klättrar, du ser ditt mål och du gör inte mycket väsen omkring dig - klättra på i det tysta!
Jag hittade detta citat och dedikerar det till Dig:
"Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre. "
Lyckades dock inte med teorin i Anatomi, så det blir lite repetition över sommaren. Men det är ingen fara, jag njuter mer än någonsin - när jag läser och förstår! Förut läste jag en himla massa, förstod inget och läste vidare. Om det ska vara lättare att ´flowa´ med redan i början, så ska man helst ha:
- mycket bra läsförståelse i engelska
- en utarbetad och fungerande studieteknik, redan innan man kommer hit!
- motivation
- kämpevilja
- redo att göra olika typer av uppoffringar
- inspiration
13st elever klarade teorin i anatomi, av ca 100st som vi är på första året! Ytterligare 10st fick en chans på munta. Totalt räknat klarade ungefär 20% av oss anatomin, gratis till Er alla!
Men speciellt har jag tänkt på en person, som jag vill ge stående ovationer till, min kompis Eva Gullberg! Anatomi är inget lätt ämne, och speciellt inte här i Polen. Men att ta sig från "röda mattan" (red zone dvs. man riskerar att inte få göra Final Exam överhuvudtaget!) till Oral i Anatomi, det är jävligt starkt gjort! Och Eva, jag tycker du förtjänar stående ovationer - det är tysta och de är svaga, för just nu är det bara jag som applåderar...
Eva, du är en smart tjej och du klättrar, du ser ditt mål och du gör inte mycket väsen omkring dig - klättra på i det tysta!
Jag hittade detta citat och dedikerar det till Dig:
"Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre. "
Final Exam Anatomy: Practical part
På tisdag har vi Final Exam Anatomy, del I: practical part. Så här går det till:
- man får ett numrerat papper nr. 1-22
- utrustning: labbrock/läkarrock, "hårnät", handskar, en penna (helst fler, ifall bläcket skulle ta slut mitt i processen)
- man ropas upp två och två, ofast i alfabetisk ordning A-Ö eller Ö-A
- man går igenom 4st salar, där det finns metallbritser
- på varje brits ligger det ett helt lik eller bara en del av det ex. en arm, ett huvud, ett öga
- vid varje brits ska man känna igen 2st strukturer
- strukturerna är markerade med nålar med nummer på
- man ska skriva rätt struktur vid rätt nummer på pappret
Okej, detta kanske låter som en bagatell. Men självklart finns det ett ´men´:
- man ska skriva allt i en korrekt anatomisk ordning
- strukturerna ser ut att ha kommit från en köttkvarn eller exploderat via en atombomb
- många strukturer har dessutom ´parts´, helst 3-4st
- delarna heter likadant i flera olika strukturer i kroppen t.ex vertebral artery och internal carotid artery har båda en del som heter ´cervical - lurigt huh?!
- vissa strukturer är dubbla dvs. man har en vänster och en likadan struktur på höger sida
- men det finns även strukturer som det endast finns ett/en av - håll koll, håll koll!
Grädde på mosen:
- man har 90sek på sig att hitta nålarna, komma på strukturen och skriva ner det korrekta anatomiska namnet korrekt
- det stinker formalin och ämnet sticker i ögonen
- ångorna från formalinet (kan framkalla cancer) gör att man börjar hosta
- man måste ju andas, helst via munnen så man inte uppfattar den jobbiga lukten
- ibland blir det torrt i munnen, och då måste man ta ett "nasalt-andetag"
- näsan rinner...
- om man har svårt att känna igen strukturen, måste man ta en närmare titt
- nu får man en underbar tight ögonkontakt med formalinet itself - och tårarna börjar rinna...
- tårarna blandas med mascaran..yeah, you get it?!
Slutet:
- man lämnar in sina svarsalternativ och hoppas faen på att de är rätt!!
- inte utsätts man för sådant frivilligt
- man går ut ur salen; snorig, snurrig med mascaran under ögonfransarna...
- man är överlycklig att ovanstående process tillhör dåtiden
Welcome to Medschool, Baby! ;)
- man får ett numrerat papper nr. 1-22
- utrustning: labbrock/läkarrock, "hårnät", handskar, en penna (helst fler, ifall bläcket skulle ta slut mitt i processen)
- man ropas upp två och två, ofast i alfabetisk ordning A-Ö eller Ö-A
- man går igenom 4st salar, där det finns metallbritser
- på varje brits ligger det ett helt lik eller bara en del av det ex. en arm, ett huvud, ett öga
- vid varje brits ska man känna igen 2st strukturer
- strukturerna är markerade med nålar med nummer på
- man ska skriva rätt struktur vid rätt nummer på pappret
Okej, detta kanske låter som en bagatell. Men självklart finns det ett ´men´:
- man ska skriva allt i en korrekt anatomisk ordning
- strukturerna ser ut att ha kommit från en köttkvarn eller exploderat via en atombomb
- många strukturer har dessutom ´parts´, helst 3-4st
- delarna heter likadant i flera olika strukturer i kroppen t.ex vertebral artery och internal carotid artery har båda en del som heter ´cervical - lurigt huh?!
- vissa strukturer är dubbla dvs. man har en vänster och en likadan struktur på höger sida
- men det finns även strukturer som det endast finns ett/en av - håll koll, håll koll!
Grädde på mosen:
- man har 90sek på sig att hitta nålarna, komma på strukturen och skriva ner det korrekta anatomiska namnet korrekt
- det stinker formalin och ämnet sticker i ögonen
- ångorna från formalinet (kan framkalla cancer) gör att man börjar hosta
- man måste ju andas, helst via munnen så man inte uppfattar den jobbiga lukten
- ibland blir det torrt i munnen, och då måste man ta ett "nasalt-andetag"
- näsan rinner...
- om man har svårt att känna igen strukturen, måste man ta en närmare titt
- nu får man en underbar tight ögonkontakt med formalinet itself - och tårarna börjar rinna...
- tårarna blandas med mascaran..yeah, you get it?!
Slutet:
- man lämnar in sina svarsalternativ och hoppas faen på att de är rätt!!
- inte utsätts man för sådant frivilligt
- man går ut ur salen; snorig, snurrig med mascaran under ögonfransarna...
- man är överlycklig att ovanstående process tillhör dåtiden
Welcome to Medschool, Baby! ;)
Den satt där den skulle!
Och då var Histologin över, finally! Den satt där den skulle! Nu återstår "bara" Anatomin; en praktisk-, en teoretisk-, och en muntlig del. 2 down and 3 to go, förr eller senare. Känner ingen press på mig, känner inte att jag "måste", då jag pressat mig igenom hela hösten. Har ingenting emot att läsa Anatomi över sommarlovet, lite varje dag. Det är först nu när jag läser som jag känner att "bitarna faller på plats". Det känns skönt, det känns roligt.
Hela hösten kämpade jag med att klara av allt, och alltid saknades det 1-2p. Ni som känner mig, vet. Jag kan fortfarande varken förstå eller förklara varför det , men jag lyckades göra 8st prov mer än de "medelmåttliga" människorna som klarade tentorna på första försöket. Tänk dig själv om du just nu hade 8st prov kvar att göra?! Man kan ta en smäll, eller två. Vissa tål till och med tre - men åtta?! Självförtroendet sjönk, motgångarna tyngde ner mig och jag mådde dåligt. Jag grät regelbundet, var illamående och kände mig ensam. Alla "interna problem" gjorde inte saken bättre! Jag var ledsen att fastän jag lade ner tid på pluggandet, syntes det inte på resultaten. Jag var rädd att folk skulle döma mig efter mina resultat, jag var rädd att få idiot-stämpeln på mig!
Men jag tvivlade inte ens ett ögonblick, att jag inte skulle bli en bra läkare! Betygen är bara ett pappersbevis, men i slutändan är det förmågan hur man handskas med människor och socialkompetens som väger upp. Och jag tvivlar inte på min kunskap, även om den inte alltid syns på pappret. Sedan sägs det ju att:
"Det högsta är ej att aldrig fallla - utan att resa sig efter varje fall!"
Det var nästan som att ödet ville lära mig något; att alltid ligga i och att aldrig ge upp! Jag skojjade med Calle; det sägs att man blir stark av motgångar, då borde vi vara Hulken! Jag gav inte upp, jag kämpade på och jag gör det fortfarande. Hela hösten satt jag inne i mitt rum, försökte komma på hur jag ska göra för att lyckas. Jag festade inte, jag gick aldrig på bio och hela lovet som vi hade mellan termin 1 och 2 (2 veckor) spenderade jag i mitt rum och pluggade kemi. Jag pluggade och jag lärde mig, utan att fuska - utan att lägga in formler och aminosyror i miniräknaren. Jag var förberedd till varje "class" oavsett ämne, jag pluggade till varje quiz, midterm och Exam/Credit. Och varje förbaskade gång saknades det ETT POÄNG! Min första gång på studentklubben Medyk (som ligger vis-à-vis studenthemmet) var på Soggol´s masquerade-party och det var någongång i april månad. Första gången på bio (som kostar ca 30kr) i Gdansk, var när min syster hälsade på i maj. Och NEJ, jag anser mig inte vara "duktig" bara för det!
Hösten gick och våren kom.
Solen började skina, vi fick ett "slappare" schema, och man hade klarat av vissa kurser - vilket kändes som man äntligen var påväg någonstans! Det kändes bättre, jag kände mig mer levande. Jag försökte låta bli att tänka på vad andra ska tycka och tänka om mig när jag läste det här citatet;
"Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger. Ingen har någonsin rest en staty till minnet av en kritiker." - Jean Sibelius
Allt tar sin tid, något som är en bristvara här. Jag pluggar, försöker förstå och minnas det jag lärt mig. Jag intalar mig själv, att allt blir bra till slut. Jag ställer frågan idag; är jag lycklig?! För att vara lycklig krävs det tre ting: något att göra, något att älska och något att hoppas på. Och jag har alla dessa små ting!
Allt händer av en anledning, och jag - jag bara flyter med!
Hela hösten kämpade jag med att klara av allt, och alltid saknades det 1-2p. Ni som känner mig, vet. Jag kan fortfarande varken förstå eller förklara varför det , men jag lyckades göra 8st prov mer än de "medelmåttliga" människorna som klarade tentorna på första försöket. Tänk dig själv om du just nu hade 8st prov kvar att göra?! Man kan ta en smäll, eller två. Vissa tål till och med tre - men åtta?! Självförtroendet sjönk, motgångarna tyngde ner mig och jag mådde dåligt. Jag grät regelbundet, var illamående och kände mig ensam. Alla "interna problem" gjorde inte saken bättre! Jag var ledsen att fastän jag lade ner tid på pluggandet, syntes det inte på resultaten. Jag var rädd att folk skulle döma mig efter mina resultat, jag var rädd att få idiot-stämpeln på mig!
Men jag tvivlade inte ens ett ögonblick, att jag inte skulle bli en bra läkare! Betygen är bara ett pappersbevis, men i slutändan är det förmågan hur man handskas med människor och socialkompetens som väger upp. Och jag tvivlar inte på min kunskap, även om den inte alltid syns på pappret. Sedan sägs det ju att:
"Det högsta är ej att aldrig fallla - utan att resa sig efter varje fall!"
Det var nästan som att ödet ville lära mig något; att alltid ligga i och att aldrig ge upp! Jag skojjade med Calle; det sägs att man blir stark av motgångar, då borde vi vara Hulken! Jag gav inte upp, jag kämpade på och jag gör det fortfarande. Hela hösten satt jag inne i mitt rum, försökte komma på hur jag ska göra för att lyckas. Jag festade inte, jag gick aldrig på bio och hela lovet som vi hade mellan termin 1 och 2 (2 veckor) spenderade jag i mitt rum och pluggade kemi. Jag pluggade och jag lärde mig, utan att fuska - utan att lägga in formler och aminosyror i miniräknaren. Jag var förberedd till varje "class" oavsett ämne, jag pluggade till varje quiz, midterm och Exam/Credit. Och varje förbaskade gång saknades det ETT POÄNG! Min första gång på studentklubben Medyk (som ligger vis-à-vis studenthemmet) var på Soggol´s masquerade-party och det var någongång i april månad. Första gången på bio (som kostar ca 30kr) i Gdansk, var när min syster hälsade på i maj. Och NEJ, jag anser mig inte vara "duktig" bara för det!
Hösten gick och våren kom.
Solen började skina, vi fick ett "slappare" schema, och man hade klarat av vissa kurser - vilket kändes som man äntligen var påväg någonstans! Det kändes bättre, jag kände mig mer levande. Jag försökte låta bli att tänka på vad andra ska tycka och tänka om mig när jag läste det här citatet;
"Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger. Ingen har någonsin rest en staty till minnet av en kritiker." - Jean Sibelius
Allt tar sin tid, något som är en bristvara här. Jag pluggar, försöker förstå och minnas det jag lärt mig. Jag intalar mig själv, att allt blir bra till slut. Jag ställer frågan idag; är jag lycklig?! För att vara lycklig krävs det tre ting: något att göra, något att älska och något att hoppas på. Och jag har alla dessa små ting!
Allt händer av en anledning, och jag - jag bara flyter med!
Grattis på födelsedagen!
Och då har man levt ytterligare 1år på det här gigantiska jordklotet...! Tack alla familjemedlemmar och vänner, som tänkte på mig idag - det känns skönt att ha er around! Ni betyder mer än vad ni tror.
Det är igenom att vi gör oss delaktiga av varandras liv, som vi skapar oss själva - och det gäller att ha mod att vara den man är och inte tappa modet för att man är den man är....
Vi har Final Exam: Histology nalkandes. Satte igång med plugget inför Practical part alldeles för sent, och troligtvis har jag underskattat den. Kommer nog bli en sen kväll...
Sedan för att drastiskt byta tema, har jag tänkt på varför folk inte snackar om vissa grejer, t.ex:
- att man oftast spricker när man föder barn
- att man bajsar på sig och kan få hemmorojder i samband med barnafödandet
- att man har hår i anus
- att det är normalt att man vill fisa, när man gör en gyn-undersökning
- att man tycker det är pinsamt att bajsa på allmäna platser
- att man fuskat på ett prov
- att man kan tappa sexlusten
- om sitt sexliv och sexställningar
- om döden
- om förbud i ens religion
- om självmord
- ens svagheter
- att man "snackar skit" bakom andras ryggar.....osv.
Tänk på det, du?!
Gonatt.
Det är igenom att vi gör oss delaktiga av varandras liv, som vi skapar oss själva - och det gäller att ha mod att vara den man är och inte tappa modet för att man är den man är....
Vi har Final Exam: Histology nalkandes. Satte igång med plugget inför Practical part alldeles för sent, och troligtvis har jag underskattat den. Kommer nog bli en sen kväll...
Sedan för att drastiskt byta tema, har jag tänkt på varför folk inte snackar om vissa grejer, t.ex:
- att man oftast spricker när man föder barn
- att man bajsar på sig och kan få hemmorojder i samband med barnafödandet
- att man har hår i anus
- att det är normalt att man vill fisa, när man gör en gyn-undersökning
- att man tycker det är pinsamt att bajsa på allmäna platser
- att man fuskat på ett prov
- att man kan tappa sexlusten
- om sitt sexliv och sexställningar
- om döden
- om förbud i ens religion
- om självmord
- ens svagheter
- att man "snackar skit" bakom andras ryggar.....osv.
Tänk på det, du?!
Gonatt.
Ägg-snusk
Ska precis sätta igång och repetera Special Senses och Muscle Tissue, men först måste jag skriva ett kort inlägg.
Först och främst; grattis till er alla som klarade Additional i Histologi! Till er andra som hänger i och kämpar på...det ni gör är helt rätt! För det spelar faktiskt inte någon roll hur vi tar oss genom dessa 6 år, huvudsaken är att vi gör det!
Idag blev det massa Respiratory system plugg på balkongen, känner verkligen att jag har grepp om saker nu. Fixade "2 flugor i 1 smäll", för jag fick lite färg också! Sedan stack vi för att handla mat med Carolina, Krister och Amir. Amir envisades om att han skulle bära Carolinas tunga IKEA-väska fullproppad med mat upp till kanterna, istället för att ta en taxi.
Resultatet: 7st sönderkrossade ägg som flöt omkring i IKEA-väskan och alla produkter var ju självklart insmetade! Som grädde på moset, luktade det ägg-snusk överallt. Woho!
Hade precis tillfället att se "min man" in action; när han stod på vår säng med en stor kökskniv och försökte försvara sig mot en geting, med balkongen och alla fönster vidöppna...
" För att ha verklig behållning av glädjen, behöver man någon att dela den med. "
Först och främst; grattis till er alla som klarade Additional i Histologi! Till er andra som hänger i och kämpar på...det ni gör är helt rätt! För det spelar faktiskt inte någon roll hur vi tar oss genom dessa 6 år, huvudsaken är att vi gör det!
Idag blev det massa Respiratory system plugg på balkongen, känner verkligen att jag har grepp om saker nu. Fixade "2 flugor i 1 smäll", för jag fick lite färg också! Sedan stack vi för att handla mat med Carolina, Krister och Amir. Amir envisades om att han skulle bära Carolinas tunga IKEA-väska fullproppad med mat upp till kanterna, istället för att ta en taxi.
Resultatet: 7st sönderkrossade ägg som flöt omkring i IKEA-väskan och alla produkter var ju självklart insmetade! Som grädde på moset, luktade det ägg-snusk överallt. Woho!
Hade precis tillfället att se "min man" in action; när han stod på vår säng med en stor kökskniv och försökte försvara sig mot en geting, med balkongen och alla fönster vidöppna...
" För att ha verklig behållning av glädjen, behöver man någon att dela den med. "
Slapp-dag mitt i tentaperioden
Dagen började med att jag fick utskällning. Hurra! Vilken kanonstart på en dag som denna...
Jag tog en day-off och har slappat igenom hela dagen. Carolinas polskagrupp skulle på utflykt till Gamla Stan, så jag hängde på. Efter det stack vi till en sushi-restaurang; jag var dock inte alls imponerad! Först och främst äter jag inte havsmat, så det var miss nummer 1. Men vi gick dit ett stort gäng, så det var mest en "social grej". Miss nummer 2 var att man fick betala hela 32 PLN för några stycken sushi-rullar dvs. lite ris, en klick lax (inte mer än 1cm i diameter!), inrullat i någon slags havstång...låter kanske inte så gott, och det var det faktiskt inte heller! Jag fick till och med kväljningar några gånger, när jag skulle äta fisk-grejen, som dessutom skulle sväljas hel. Låter verkligen inte som något man gör frivilligt! Sedan vet inte heller vad man betalade för; för inte var det maten iallafall - vad kan lite ris kosta, tillsammans med en klick lax?! Jag intalade mig själv att jag betalade för en slags matkonst; rullarna var verkligen fint gjorda och dekorerade....och jag mådde genast mycket bättre.
Vi gick därifrån och jag var mer hungrig än vad jag var innan vi kom till restaurangen. Nu började jag också få smått ont i huvudet (pga hungern). Vi stannade förbi Grycan (jättegod polsk glasskedja), och köpte varsin 0,5L glass-burk. Sedan promenerade vi hemmåt, där det blev 3 avsnitt "Friends" medan vi vispade i oss chokladglassen. Jag var fortfarande hungrig så det blev en nudelsoppa och pannkakor med 1h uppehåll. Kanske låter det som jag har en gigantiskt matsäck, men ska man äta så ska man. Jag vill gärna känna att hungern försvinner med mängden mat...! Nu ska jag se ett Dr House avsnitt och sova i mitt nya rum. Jag stortrivs!
Efter dagen som gått:
- utskällningar härdar; bara man står på sig och inte låter sig köras över
- jag har ytterligare en erfarenhet i mitt liv; att ha ätit sushi
- jag har lärt mig en läxa; att aldrig testa sushi mer
- Grycanglass får mig på bättre humör
- det finns folk omkring som får mig att må bra, håll fast till de!
Imorgon väntar en ny dag, nya äventyr, nya grejer att lära...
Gonatt.
Jag tog en day-off och har slappat igenom hela dagen. Carolinas polskagrupp skulle på utflykt till Gamla Stan, så jag hängde på. Efter det stack vi till en sushi-restaurang; jag var dock inte alls imponerad! Först och främst äter jag inte havsmat, så det var miss nummer 1. Men vi gick dit ett stort gäng, så det var mest en "social grej". Miss nummer 2 var att man fick betala hela 32 PLN för några stycken sushi-rullar dvs. lite ris, en klick lax (inte mer än 1cm i diameter!), inrullat i någon slags havstång...låter kanske inte så gott, och det var det faktiskt inte heller! Jag fick till och med kväljningar några gånger, när jag skulle äta fisk-grejen, som dessutom skulle sväljas hel. Låter verkligen inte som något man gör frivilligt! Sedan vet inte heller vad man betalade för; för inte var det maten iallafall - vad kan lite ris kosta, tillsammans med en klick lax?! Jag intalade mig själv att jag betalade för en slags matkonst; rullarna var verkligen fint gjorda och dekorerade....och jag mådde genast mycket bättre.
Vi gick därifrån och jag var mer hungrig än vad jag var innan vi kom till restaurangen. Nu började jag också få smått ont i huvudet (pga hungern). Vi stannade förbi Grycan (jättegod polsk glasskedja), och köpte varsin 0,5L glass-burk. Sedan promenerade vi hemmåt, där det blev 3 avsnitt "Friends" medan vi vispade i oss chokladglassen. Jag var fortfarande hungrig så det blev en nudelsoppa och pannkakor med 1h uppehåll. Kanske låter det som jag har en gigantiskt matsäck, men ska man äta så ska man. Jag vill gärna känna att hungern försvinner med mängden mat...! Nu ska jag se ett Dr House avsnitt och sova i mitt nya rum. Jag stortrivs!
Efter dagen som gått:
- utskällningar härdar; bara man står på sig och inte låter sig köras över
- jag har ytterligare en erfarenhet i mitt liv; att ha ätit sushi
- jag har lärt mig en läxa; att aldrig testa sushi mer
- Grycanglass får mig på bättre humör
- det finns folk omkring som får mig att må bra, håll fast till de!
Imorgon väntar en ny dag, nya äventyr, nya grejer att lära...
Gonatt.
Nya rummet
Sista natten som jag spenderade i vårt "gamla rum" hände något oväntat.
Jag somnade som vanligt, men när jag vaknade på morgonen låg jag 180grader vriden med Kristers 30kilos-tunga-ben ovanför min bröstkorg. Första gången det hände, och förhoppningsvis även den sista....
Idag under joggingturen, landade ambulanshelikoptern på åkern. Det är första gången jag ser det ´live´, sedan jag började jogga regelbundet - det vill säga någon gång i december månad. Har ju sett helikoptern flyga förbi mot åkern, men det har aldrig hänt att jag sett den landa under min korta joggingtur. Men idag så!
Nu har jag fått ordning på det "nya rummet", mer eller mindre iallafall. Det är också här jag spenderade dagen med att plugga, och tog pauser för att fixa till rummet. Mycket bra planering måste jag säga. Nu har jag ytterligare en tvättmaskin på, så jag ska läsa något medan det lilla livet virvlar på. Efter det ska jag sova så himla gott....
Gonatt.
Jag somnade som vanligt, men när jag vaknade på morgonen låg jag 180grader vriden med Kristers 30kilos-tunga-ben ovanför min bröstkorg. Första gången det hände, och förhoppningsvis även den sista....
Idag under joggingturen, landade ambulanshelikoptern på åkern. Det är första gången jag ser det ´live´, sedan jag började jogga regelbundet - det vill säga någon gång i december månad. Har ju sett helikoptern flyga förbi mot åkern, men det har aldrig hänt att jag sett den landa under min korta joggingtur. Men idag så!
Nu har jag fått ordning på det "nya rummet", mer eller mindre iallafall. Det är också här jag spenderade dagen med att plugga, och tog pauser för att fixa till rummet. Mycket bra planering måste jag säga. Nu har jag ytterligare en tvättmaskin på, så jag ska läsa något medan det lilla livet virvlar på. Efter det ska jag sova så himla gott....
Gonatt.
Svårt att plugga i vackert väder
Det är soligt i Gdansk. Soligt, mysigt och varmt. Önskar alla tentor vore dåtid, men istället är de en snar framtid.
Idag har jag försökt plugga på balkongen, det gick rätt okej men jag föredrar biblioteket för då blir det mer effektivt. Så imorgon blir det biblioteket forever! Ikväll ska jag flytta upp till 3 våningen i studenthemmet. Vi får ett rum från skogssidan, istället för det vi har nu - från solsidan. Det är inte värt det skulle en och annan säga, för vi slutar skolan om knappt 1 månad och då ska man flytta ut. Men jag har tänkt igenom mitt beslut...
Fördelar med vårt nuvarande rum (solsidan):
- soligt
- varmt
- färdigmöblerat
- min "zombie-granne" (lika trött och rufsig i håret som jag på morgonen, så man känner sig inte så uttittad)
- eget skåp i köket för alla kastruller, köksredskap och mat - eftersom alla andra har alla sina prylar på rummet
Fördelar med vårt "nya" rum (skogssidan):
- man distraheras inte av människor, likbilar, barnvagnar, hundar som passerar utanför fönstret regelbundet
- man blir förhoppningsvis inte väckt av hunden som skäller regelbundet tidigt på morgonen
- man störs förhoppningsvis inte av fulla polacker som skriker "kuuurva!" (= hora på polska) utanför ens fönster
- man slipper höra vad ens klasskamrater ska göra under dagen, när de genomför en konversation med sina kompisar genom fönster/balkongen
- man slipper se solnedgången, och bli lika stressad och överraskad varje gång pga. att dagen redan gått förbi
- vacker skogsutsikt, vilket innebär att man i princip inte har något spännande att glo på
- det finns ingen sol; det bli kyligare vilket innebär omysigare atmosfär ---> mera plugg!
- medan man flyttar alla prylar, kan man passa på att rensa lite innan flytten om 1mån
- det är härligt byta omgivning
- min ena joggingkompis kommer numera vara min granne, som man kommer blir väckt av kl.08 för att motionera!
- den gemensamma balkongen har inget tak, så man kan sola mera!! (om man nu har tid för det...)
- mörkare rum; bättre och längre sömn
- i mörkare rum kan ev. en film slinta förbi här och var, utan att solstrålarna reflekteras i skärmen!
- tystare korridor; framför allt pga. att det är sista våningen (ingen bor ovanför ens rum!)
Jag inser snabbt vilket rum som vinner utmaningen, om att få så oerhört viktiga och fantastiska människor som jag och Krister är, som inneboenden...höhö!
Snart blir det flytt, först en joggingtur. Och innan det ska jag läsa lite histologi.
Mycket planer, lite tid. That´s me - tidsoptimisten herself! =)
Idag har jag försökt plugga på balkongen, det gick rätt okej men jag föredrar biblioteket för då blir det mer effektivt. Så imorgon blir det biblioteket forever! Ikväll ska jag flytta upp till 3 våningen i studenthemmet. Vi får ett rum från skogssidan, istället för det vi har nu - från solsidan. Det är inte värt det skulle en och annan säga, för vi slutar skolan om knappt 1 månad och då ska man flytta ut. Men jag har tänkt igenom mitt beslut...
Fördelar med vårt nuvarande rum (solsidan):
- soligt
- varmt
- färdigmöblerat
- min "zombie-granne" (lika trött och rufsig i håret som jag på morgonen, så man känner sig inte så uttittad)
- eget skåp i köket för alla kastruller, köksredskap och mat - eftersom alla andra har alla sina prylar på rummet
Fördelar med vårt "nya" rum (skogssidan):
- man distraheras inte av människor, likbilar, barnvagnar, hundar som passerar utanför fönstret regelbundet
- man blir förhoppningsvis inte väckt av hunden som skäller regelbundet tidigt på morgonen
- man störs förhoppningsvis inte av fulla polacker som skriker "kuuurva!" (= hora på polska) utanför ens fönster
- man slipper höra vad ens klasskamrater ska göra under dagen, när de genomför en konversation med sina kompisar genom fönster/balkongen
- man slipper se solnedgången, och bli lika stressad och överraskad varje gång pga. att dagen redan gått förbi
- vacker skogsutsikt, vilket innebär att man i princip inte har något spännande att glo på
- det finns ingen sol; det bli kyligare vilket innebär omysigare atmosfär ---> mera plugg!
- medan man flyttar alla prylar, kan man passa på att rensa lite innan flytten om 1mån
- det är härligt byta omgivning
- min ena joggingkompis kommer numera vara min granne, som man kommer blir väckt av kl.08 för att motionera!
- den gemensamma balkongen har inget tak, så man kan sola mera!! (om man nu har tid för det...)
- mörkare rum; bättre och längre sömn
- i mörkare rum kan ev. en film slinta förbi här och var, utan att solstrålarna reflekteras i skärmen!
- tystare korridor; framför allt pga. att det är sista våningen (ingen bor ovanför ens rum!)
Jag inser snabbt vilket rum som vinner utmaningen, om att få så oerhört viktiga och fantastiska människor som jag och Krister är, som inneboenden...höhö!
Snart blir det flytt, först en joggingtur. Och innan det ska jag läsa lite histologi.
Mycket planer, lite tid. That´s me - tidsoptimisten herself! =)
