♥ angel 99 procent ♥

Plugget gick inget vidare idag och jag är så arg på mig själv!
Istället skulle jag trycka i mig massa glasspinnar som Krister fixat billigt via hans kompis Johan (som jobbar på Diplom Is), och lockas av att Krister och Vanja skulle käka på Göteborgs bästa Thai-ställe. Självklart hängde jag på!
Vi beställde maten och drog till Utsiktsplatsen, där vi fikade i solen som kikade fram igenom molnen.

Vi kom hem ca 19 och nu har jag suttit i 2h och råpluggat hjärtat, "internal and external structures". Efter 2h är jag nöjd och ska ev. titta lite på TV innan jag lägger mig och sätter igång med plugget så fort jag vaknar imorgon. Önskar att jag kunde plugga mer, för själva plugget är det inget fel på. Jag gillar att plugga, och när jag väl pluggar så går det utmärkt. Det enda jag har svårt för är att: sätta mig ner! Känner alltid att jag har 1000-tals saker att fixa, och jag vill ju bocka av utmaningar från "att-göra-listan" så fort som möjligt. Mystiskt nog har den en jävlig tendens att bara växa och växa....som ´the never ending story´ - den tar aldrig slut!

Nu sitter jag och kollar runt bland olika resor på nätet. Drömmer om att få åka bort till något varmt land! Förra året besökte jag Tunisien i Afrika. De två första dagarna var outhärdliga med värme över 40 strecket, närmare sagt 46. Vi hängde mest på hotellrummet tight klistrade till AC-n. Dagarna som följde var det "bara" 30grader och då utforskade vi stranden, poolen, restaurangerna omkring och tog en långpromenad till centrum där vi hörde diskreta viskningar ´hashisch??´ och beskådade oerhört vackra solnedgångar.

Vi åkte "Tunisien-Runt" med buss, med vår galna och omkörningsglada chafför. Vi besökte colloseumet i El Djem, där Gladiatorfilmen med Russell Crowe spelats in, åt lunch i Matmara bergen där delar av Star Wars-filmerna spelats in, vi fick rida kamel i Saharaöknen vid solnedgången osv. Allt var en fantastisk upplevelse, så det räcker bara att jag tänker tillbaka och jag vill resa och utforska världen! Nu, med det samma!!

Chaffören och bussturen i Tunisien var en upplevelse i sig; omkörningar som inte ens existerar i våra tankar, kurvor som svänger 180grader utan skyddsräcken, åsnor på vägarna, cyklister och mopeder överallt och chaffören som somnar bakom ratten och håller på att köra av vägen...ihh, läskigt!

Vi kom på städerskan på hotellet när hon tjuvade pengar från oss. Vi övade oss inför det kommande studentlivet som skulle börja snart, och valde därför leva på existensminimum några dagar. Det gick bättre än vi förväntat oss!
Maten var stark och när jag fick en förrätt som skulle vara "B-vitamin, good for you!" höll tungan på att lossna!! Förrätten höll på att fräta sönder min strupe, och jag tappade smakkänslan för antagligen så rök alla mina smaklökar på samma gång. Vette fan vad det var för en B-vitamin, men sådana har vi iallafall inte i Sverige!

Tunisien var galet, roligt, skönt, mysigt, svettigt, tokigt och man lärde sig framför allt att bli tuffare som människa - om man nu inte var det från början...! :)


                     Från kamelridningen, Saharaöknen


                  Solnedgångarna vid Medinan, Hammamet


                                     I väntan på piratskeppet


           I amfiteatern, El Djem - där "The Gladiator" spelats in


Finns det någon där ute som skulle vilja köpa en resa till mig? *wishful thinking*

Anatomi-tentan närmar sig. Det börjar kännas mer och mer, i magen. Vissa av mina klasskamrater har redan åkt ner och pluggar på plats. Jag bearbetar min tentastress i bloggen.

mycket plugg
lite tid
ingen sommarvärme
inte heller jobb
vill plugga ihjäl mig
har inte kraft
vill tröstäta glass
ska försöka vara nyttigare
ångest.

Nu ska jag säta igång och plugga, men först bjuder jag på det här:

Hittade ett gammalt mejl, som jag skickade till min familj i början av vår utbildning i Gdansk. Så lät det DÅ:

"Plugget är tufft, inget jag kan dölja liksom. Vi har lectures och classes. Båda är obligatoriska, men på lectures skriver vissa på närvarolappen åt andra, så alla är ändå inte där. På classes skall man vara förberedd, man vet aldrig vad som händer. Ex. på anatomiclasses har läraren rätt att slänga ut oss från lektionen om han märker att man absolut inte läst på, och då får man frånvaro. Har man för mycket frånvaro får man inte skriva Final Exam.

Vissa lärare föreläser mycket intressant och andra försöker muta än med chokladkaka, för att man ska stanna kvar på föreläsningen. Anatomin är tuff. Vi arbetar nere i bårhuset och ska känna igen muskler, ben, bendetaljer, muskelfästen, ligament, nerver, artärer och vener. När man har liket framför sig ser allt annorlunda ut än hur det gjorde i böckerna man pluggade ur, så man fattar typ ingenting ändå oavsett hur mycket man pluggat.

Nerverna ser mest ut som en bunt garn som en katt lekt med! Vissa säger att det stinker, och de bär mask för munnen. Klart att det luktar lite, men det är formalinet (vätskan) som man bevarar kroppen i. De flesta tycker det är ok, så vi använder bara labbrock och latexhandskar, då det är obligatorsikt. Allt är obligatoriskt i Polen! Här gäller antingen förbud som ex. förbud att ta med mat och dricka i föreläsningssalarna, eller påbud ex. att lämna sin rumsnyckel i receptionen varje gång man går ut från studenthemmen.

Nu under första terminen läser vi Anatomi, Embryologi, Histologi, Chemsitry, Cellbiologi, First Aid, Latin och Polska. Dessutom har vi obligatorisk Physical Education (P.E) fredagar 18:30-20. Vi har haft tur, men det finns folk som hatar P.E och har det kl.08:30 på lördagar!! Vi börjar skolan kl.8 varje dag och är klara med skolan tidigast 18, och senast 20. Stämningen här är bra och alla håller ihop. Klart att alla bildat sina kompisgäng, men de flesta folk är trevliga, open-minded fastän de inte tillhör "ditt gäng". Känns som vissa vill förbli de där stela svenska urarterna till människor och de låter jag vara.

Vi käkar mest bröd och nudelsoppor, mest pga. att det inte finns tid för att laga mat, eller pengar att handla maten för. Orken finns inte heller, för har man varit borta hemmifrån hela dagen vill man snabbt få i sig mat och inte stå där och tillaga något i timmar, speciellt om man ändå inte kan laga något!! (syftar på mig själv då)

Har precis kommit på att jag saknar 10.000kr för skolavgiften, som skall betalas nästa månad. Jäkla CSN! Fattar inte hur de tänker. För även om jag betalar hela summan plus de 10.000 jag ligger back, så har jag 0kr för hyra, mat och andra utgifter. Kanon!

Krister och jag bor tillsammans i samma rum, men de råkade mest bli så. Vi var ju tvungna att vara gifta för att bo tillsammans, men i allt polska kaos sa jag att vi var det så nu ”är” vi det. Trots att vi är två personer i rummet, har vi bara ett skrivbord och en ful gul mini-läslampa, som knappt belyser någonting överhuvudtaget! Hur har man tänkt här? Önskar att jag kunde åka till IKEA för att köpa lite grejer till rummet för att göra det mer personligt och praktiskt, men jag har ju fortfarande inga pengar. Någon som vill sponsra mig med en tidig julklapp, en IKEA-check kanske? Nå, jag hör inga jublande röster...??!"


Så här ser situationen ut IDAG:
- den ekonomiska situationen är inte bättre (inget sommarjobb, inget sommarlov!)
- vi har fortfarande skulder till nära och kära (för att inte nämna CSN förståss!)
- ingenting känns omöjligt, när pusselbitarna börjar falla på plats...
- anatomin är en av mina favoriter
- påbud och förbud finns fortfarande kvar i Polen, man lär sig hantera de!
- oavsett hur tidiga och långa skoldagarna var, så älskar jag det här.
- olika "gäng" har hängt med mig, men jag har fortfarande inte funnit "mitt"
- jag har slutat äta 1 brödlimpa om dagen och en jäkla massa nudelsoppor
- nu blir det mackor till frukost, en varm rätt till lunch/middag och något gott mot kvällen
- blev en tur till IKEA trots allt, och vi fyndade i ´fyndhörnan´ (tack för den, IKEA!)
- konstigt nog fick jag en IKEA check i julklapp (köpte sängkläder till mig själv och saker till min älskade mamma för den)




"Gör så gott du kan idag. Imorgon kan du kanske göra det ännu bättre".

Slappade lite i TV-soffan mot kvällen, men innan det blev det ytterligare en härlig dag på biblioteket. Hinner inte skriva så mycket nu, men här kommer gårdagens inköp på stan.

Och dagens citat är: "Mål betyder ingenting, så länge man inte kan acceptera vägen dit." - Alexander Holm (Riham´s vän)


Nyckelpiga på långt halsband, från Gyllene Ting


Läppglans från H&M, Sweet Chutney 24:90kr

God Natt! :)

Idag var vi på biblioteket kl. 11 tills det stängde kl.15, och sedan drog vi in till stan för första gången sedan vi kommit hem. Underbart! Vi träffade min syster och hängde tillsammans alla 3. Det blev lunch/middag på Mc´Donalds och sedan råkade vi stöta på vår kompis Enes. Jag shoppade inte loss direkt som jag önskar att jag kunde göra, för jag har ingenting att shoppa för men det blev ett gulligt smycke och en läppglans från H&M trots allt. Lägger in bilder imorgon :)


Detta måste dokumenteras: Krister pluggar! (observera antalet PowerKing!)



I Nordstan: Krister poserar omedvetet i rulltrappan



Enes, min syster och Krister. Ni ser vem som är linslusen! (detta är ett genetiskt fenomen)

Gonatt på er!
Lämna gärna en kommentar eller två, så vet jag vilka ni är som läser :)

Vanja kom, men tog inte med sig något godis.
Det blev middag, men ingen glass till efterrätt. Ingen efterrätt alls faktikst!
Det blev inte heller morgonpromenad eller jogging idag.
Skulle skriva att det inte heller blev något plugg, men jag satt faktiskt i hela 2h ikväll. Tummen upp för mig! :)

Häromdagen firade vi mig. Jag fyllde år i juni, så firandet blev lite sent men jag uppskattar det i alla fall! Tycker det är så mysigt med familjemiddag. Mormor bakade egen tårta medan Mamma & Pappa köpte princesstårta till mig. Tack så jättemycket för en fin kväll, och presenterna jag fick! Här är två av de:


Ryggsäck Everest, från Stadium 499kr


Dunväst Everest, Stadium 599kr.

Imorgon bär det av till biblioteket kl.11-15. Därefter ska vi in till stan (för första gången sedan jag kommit hem!) och hänga lite där. Ser fram emot det...

Gonatt.

Hur kan man vara så trött som jag är, utan att egentligen göra någonting speciellt?? Jag vaknar ca 10 varje dag, och det tar ca 2h för mig att bli klar. Sedan går jag till biblioteket och är där 3h tills de stänger kl.15
Idag när biblioteket har en "lång dag" kl.11-19 och vi ska plugga ihjäl oss, så har jag inte ens varit där! Istället har jag kört syrran och hennes kille till flygplatsen, kollat på höjdhoppsfinalen i OS där jag hejjade på min svenske favorit Stefan Holm, ätit mer än jag orkat till lunch/middag, skippat efterrätten, satt på TV:n återigen och somnat...
I det här tempot kommer anatomi-tentan gå åt skogen!

Men istället för att sitta här och gnälla ska jag ha lite ´self control´ och sätta igång nu. Det sägs ju: "Bättre sent än aldrig". Krister har inte heller fått något gjort idag, och nu kommer hans kompis Vanja över. De ska kolla på ´LOST´. Tur att Vanja köper med sig lite godis till mig! :)

Nu blir det lite intensiv studietid, sedan blir det godis och förhoppningsvis film.
Jag säger bara: self control!

Visst är den fin?
Halsband från Cocoo, 125kr.

Okej nu måste jag skärpa mig! Det har varit mycket glass varje dag sedan skolan slutade den 1/7. Snart ska jag fara tillbaka till Gdansk och mina klasskamrater kommer nog inte känna igen mig..höhö! Om jag ens kommer in genom dörrarna, kommer antagligen behöva rullas in eller bäras in på bår om det fortsätter så här...not good!
Just nu har jag tryckt i mig en bra portion med vaniljglass med enormt mycket chokladsås på, alldeles för mycket! Är jag helt galen eller?? Just nu sitter jag och mår illa, usch! Och det har ju sin anledning med, för jag tryckte i mig 2 stora portioner potatisgratäng som jag och Maria (Kristers kusin) gjorde till middag, bara några minuter innan jag fortsatte "frosseriet" med glass. Nu är jag mätt och belåten i alla fall, och det blev nog lite för mycket för nu har jag ångest också. Faen!

Igår spelade Krister och Vanja (Kristers kompis) fotbolls-cup kl.9-17, och de segrade efter ett antal matcher! Så grabbarna kom hem med var sin medalj hängandes runt halsen och var överlyckliga. Detta i sin tur skulle firas, så det blev utegång senare på kvällen tillsammans med hans syskon Mikael och Malin. Jag var absolut inte sugen att festa så jag fick vara chafför under kvällens gång, wohoo! Vi kom hem halv 5 imorse, och fick nana först då.

Idag vaknade jag sent medan Krister hade hunnit att fixa en överraskning till mig; vi skulle till Utsiktsplatsen (ett ställe där man ser hela Göteborg ifrån) och äta frukost som han förberett innan. Efter frukosten virade vi in oss i våra filtar och somnade.
Tack för den fina morgonstuden, Älskling!

Tyvärr har det inte blivit något plugg alls idag, men jag blev klart med förarbetet igår så jag får vara nöjd med det. Imorgon bär det av till biblioteket där vi ska sitta kl. 11-15. Varför har de öppet så kort, sommarlovet är ju över!?



"Those were the days, my friend
We thought they'd never end
We'd sing and dance forever and a day
We'd live the life we'd choose
We'd fight and never lose
Those were the days, oh yes, those were the days..."

Och här kommer en av favoriterna just nu:



Gonatt på er!

Tittade i almanackan precis och tappade nästan luften - av panik! Jag insåg det som jag länge har vart rädd för; att tiden har flugit iväg! Om ca 3 veckor är det dags för den skriftliga delen i anatomi, och jag är ´long way far from there´...
Min mamma ska gifta sig nu på fredag, och jag har ställt upp så gott jag kunnat. Allt för min Mami! <3

Fick reda för en stund sedan att mammas vännina Eva som skulle ha kommit till bröllopet, ligger på intensiven på Sahlgrenska Sjukhuset med en brusten aorta. Hur faen kunde det hända?!
Det är som den där gången när mamma ringde efter tsunamikatastrofen och sa att våra vänner Marie och Fredrik omkommit, det är liksom ingenting man har räknat med. Krya på dig Eva! Jag ska be till mina änglar att allt blir bra :)

Så var det dags att inse: satsar jag inte på mig själv nu, kommer inte heller någon annan att göra det åt mig! Idag satte jag mig faktiskt i biblioteket för första gången sedan jag kom tillbaka till Sverige, och det gick ganska OK. Krister som jag spenderade det trevliga biblioteksbesöket med, avslöjade att hans senaste besök där var när deras klass gick en rundtur dit någongång tidigare i hans liv...sorgligt! Hur som helst, vi bestämde att vi skulle plugga där 5h. Tyvärr varade biblioteksstuden inte alt för länge; vi blev vrålhungriga och stack därifrån efter ca 3h. Plugget under dessa 3h gick bra men det tråkiga är att det går så förbaskat långsamt!

Gick in och tittade på de enstaka bilderna jag har på min laptop.
Här kommer några foton från "förr":

            Jag och en av mina "konståkningsbarn", Sara. - år 2005


                                        Krister, Hovfjället 2005


       "Någon" brukar förstöra alla bra bilder, med konstiga miner!

Nu är jag äntligen vid min dator, och ska sätta igång med pluggandet efter att jag spenderat hela juli för att hjälpa min familj och mina morföräldrar. Det har vart stressigt, tufft och ibland har jag kännt "jag räcker inte till!". Detta är ingenting som räknas till pensionen, ingenting som ger en inkomst, ingenting som är jätteroligt att göra och ingen kommer heller klappa mig på axeln och säga "vad duktig du är, Olivia". Men ibland kan man faktiskt göra en eller annan uppoffring utan att förvänta sig något tillbaka. Jag gör det ibland, jag prioriterar inte mig själv så mycket - och det är ingenting jag blivit uppfostrad till att göra. Jag bara gör det. Ibland.
Men ni som tror att ni kan utnyttja mig, ni tror fel!

I sommar skulle jag vilja sola och bli brun, hänga i stan i Göteborg och gå i affärer, gå på Liseberg, träffa mina kompisar, grilla och bada vid en sjön (helst vid någon okänd sjö, där jag kan få lugn och ro!), ha filmkväll och åka några dagar till vårt sommarställe. Ni, mina kompisar som läser detta - försök att organisera något åt mig: bestäm dag, tid och pris. Vänta inte på att jag hör av mig, för det gör jag inte...det finns alltid viktigare saker att göra än att "ha det roligt". Hör av Er, annars kommer min sommar bara rulla förbi utan att jag får ha det kul.

Nu är jag både stressad och har lite panik-känsla i magen, för jag hoppas verkligen att 1 månad räcker för att plugga in teorin i anatomi! Jag sätter igång nu, och ska plugga regelbundet varje dag fram till tentan. Håll tummarna! :)

Det efterlängtade sommarlovet är äntligen här! Det känns så skönt att "bara vara". Snart har jag varit hemma i Göteborg 1 månad sedan skolan slutade, och tiden den går otroligt snabbt. Det har inte funnits mycket tid för det efterlängtade "bara vara", istället har jag hjälpt mina föräldrar med allt förberedande arbete till husförsäljningen; spackla, måla, flytta möbler, sälja grejer på Blocket.se, rensa porslin, kläder, prylar, göra kartonger med "bortskänkes", köra till tippen med kartongerna eller skräpet osv. Och inte nog med det, vi har ett bröllop på gång! Mamma ska gifta sig 08-08-08 så det är fullt upp med planeringen kring detta; florister, frisör, håruppsättningar, meny, namnbrickor, vin, champange, maträtter, efterrätt, dekorering, bordplacering, fotograf, klädsel osv. Hittills har min familj stått i centrum och jag har hjälpt de med diverse saker. Efter det har jag flyttat in hos Krister föräldrar där vi började besöket med att rensa ur hans lillebrors Niklas rum, och 2st stora svarta sopsäckar bars ut fulla med skräp och onödiga saker. Grr! Varför ens samla på sig så mycket, jag hatar det!

Hittills har det vart mycket stress, rensning och jag har hjälpt till här och var. Det efterlängtade sommarlovet...
Jag har varken hängt på stan, hittat på saker med mina kompisar, festat, gått på Liseberg, grillat, badat eller åkt till landet. Men jag har varit med min familj och även om livet bjudit på många äventyr och våra dagar har varit fullspäckade, så har jag iallafall spenderat tiden med de!

Nu återstår det ca 1 månad tills det är omtenta i den teoretiska delen i Anatomi.Som tur är är den praktiska redan avklarad! Men jag inser nu att 1månad inte är så mycket tid, så jag börjar bli nervös - måste verkligen sätta igång och plugga nu!

Det är först efter omtentan som det eventuellt kommer finnas tid kvar för att "bara vara"...lite tid för mig själv, innan det andra spännande året börjar på Akademia Medyczna i Gdansk. Ser verkligen fram emot det! :)

Då var det färdigpackat och alla mina och Kristers prylar står i grannens rum. Vi är 9st personer som ställt in våra grejer där, så det ser ut som en stor loppmarknad fast på höjden. Och nu har vi problem med sommarhyran:
Vi har 2st representanter från English Division som pratade med Rektoratet (de som bestämmer över studenthemmen) att vi kan betala sommarhyran först efter att vi kommit tillbaka från sommarlovet, för ev. skulle man sänka den. Vår ´kierownik´ (chefen för vårt studenthem) sa att han inte fått någon order=pappersdokument uppifrån dvs. från Rektoratet så vi ska betala sommarhyran innan vi åker hem. Grejen är bara den att betalar vi in sommarhyran nu kommer vi aldrig få något tillbaka om sommarhyran eventuellt skulle sänkas. Därför är det bättre att betala senare.
Problem nummer II: vi är 9 st som delar på rummet/hyran - men bara 4 st personer har betalt, och självklart har alla åkt hem! Vi får se hur det blir...

Imorgon tar vi färjan 9:00 från Gdynia och är i Göteborg på kvällen/natten.
Home sweet home!

Och apropå ingenting; här kommer ett litet citat som jag gillar:

"I decided long ago never to walk in anyones shadow, if I fail, if I succeed, at least I´ve lived as I believed. No matter what they take from me, they can´t take away my dignity"

Och då var man i Göteborg en snabb runda, bara 5 dagar - innan man ska ner till Gdansk igen och "hämta upp" Krister och göra ´grosse geschäfte´! Jag har hunnit med en gynundersökning, rensa i tvättstugan och pannrummet, åka till tippen 2 ggr med morfar och slänga de rensade grejerna, hälsa på mormor som har flyttat till lägenheten i Göteborg medan vi håller på att rensa bort all "skit" där hemma i huset. Nu har jag precis kommit tillbaka från min joggingtur, där jag sprang under Älvsborgsbron längs vattnet, runt Majorna och tillbaka hem. Skönt!

Höjdpunkten imorgon är att jag ska ta hand om Sandra som är 1 månad (mammas kompis nyfödda dotter). Efter det bär det av hemmåt till huset, där vi ska bära möbler tillsammans med min syrra och hennes kille. På kvällen hinner man kanske en kort familjeutflykt till Ullared, vore roligt! Hade tänk köpa massa Veet varm vax och hitta en bikini inför sommaren! Wohoo!

Dusch nu, sova sedan! Godnatt.

Och där var första året av Med School över!

Lyckades dock inte med teorin i Anatomi, så det blir lite repetition över sommaren. Men det är ingen fara, jag njuter mer än någonsin - när jag läser och förstår! Förut läste jag en himla massa, förstod inget och läste vidare. Om det ska vara lättare att ´flowa´ med redan i början, så ska man helst ha:

- mycket bra läsförståelse i engelska
- en utarbetad och fungerande studieteknik, redan innan man kommer hit!
- motivation
- kämpevilja
- redo att göra olika typer av uppoffringar
- inspiration

13st elever klarade teorin i anatomi, av ca 100st som vi är på första året! Ytterligare 10st fick en chans på munta. Totalt räknat klarade ungefär 20% av oss anatomin, gratis till Er alla!

Men speciellt har jag tänkt på en person, som jag vill ge stående ovationer till, min kompis Eva Gullberg! Anatomi är inget lätt ämne, och speciellt inte här i Polen. Men att ta sig från "röda mattan" (red zone dvs. man riskerar att inte få göra Final Exam överhuvudtaget!) till Oral i Anatomi, det är jävligt starkt gjort! Och Eva, jag tycker du förtjänar stående ovationer - det är tysta och de är svaga, för just nu är det bara jag som applåderar...

Eva, du är en smart tjej och du klättrar, du ser ditt mål och du gör inte mycket väsen omkring dig - klättra på i det tysta!
Jag hittade detta citat och dedikerar det till Dig:

"Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre. "

På tisdag har vi Final Exam Anatomy, del I: practical part. Så här går det till:

- man får ett numrerat papper nr. 1-22
- utrustning: labbrock/läkarrock, "hårnät", handskar, en penna (helst fler, ifall bläcket skulle ta slut mitt i processen)
- man ropas upp två och två, ofast i alfabetisk ordning A-Ö eller Ö-A
- man går igenom 4st salar, där det finns metallbritser
- på varje brits ligger det ett helt lik eller bara en del av det ex. en arm, ett huvud, ett öga
- vid varje brits ska man känna igen 2st strukturer
- strukturerna är markerade med nålar med nummer på
- man ska skriva rätt struktur vid rätt nummer på pappret

 Okej, detta kanske låter som en bagatell. Men självklart finns det ett ´men´:

- man ska skriva allt i en korrekt anatomisk ordning
- strukturerna ser ut att ha kommit från en köttkvarn eller exploderat  via en atombomb
- många strukturer har dessutom ´parts´, helst 3-4st
- delarna heter likadant i flera olika strukturer i kroppen t.ex vertebral artery och internal carotid artery har båda en del som heter ´cervical - lurigt huh?!
- vissa strukturer är dubbla dvs. man har en vänster och en likadan struktur på höger sida
- men det finns även strukturer som det endast finns ett/en av - håll koll, håll koll!

Grädde på mosen:
- man har 90sek på sig att hitta nålarna, komma på strukturen och skriva ner det korrekta anatomiska namnet korrekt
- det stinker formalin och ämnet sticker i ögonen
- ångorna från formalinet (kan framkalla cancer) gör att man börjar hosta
- man måste ju andas, helst via munnen så man inte uppfattar den jobbiga lukten
- ibland blir det torrt i munnen, och då måste man ta ett "nasalt-andetag"
- näsan rinner...
- om man har svårt att känna igen strukturen, måste man ta en närmare titt
- nu får man en underbar tight ögonkontakt med formalinet itself - och tårarna börjar rinna...
- tårarna blandas med mascaran..yeah, you get it?!

Slutet:
- man lämnar in sina svarsalternativ och hoppas faen på att de är rätt!!
- inte utsätts man för sådant frivilligt
- man går ut ur salen; snorig, snurrig med mascaran under ögonfransarna...
- man är överlycklig att ovanstående process tillhör dåtiden

Welcome to Medschool, Baby! ;)
 

Och då var Histologin över, finally! Den satt där den skulle! Nu återstår "bara" Anatomin; en praktisk-, en teoretisk-, och en muntlig del. 2 down and 3 to go, förr eller senare. Känner ingen press på mig, känner inte att jag "måste", då jag pressat mig igenom hela hösten. Har ingenting emot att läsa Anatomi över sommarlovet, lite varje dag. Det är först nu när jag läser som jag känner att "bitarna faller på plats". Det känns skönt, det känns roligt.

Hela hösten kämpade jag med att klara av allt, och alltid saknades det 1-2p. Ni som känner mig, vet. Jag kan fortfarande varken förstå eller förklara varför det , men jag lyckades göra 8st prov mer än de "medelmåttliga" människorna som klarade tentorna på första försöket. Tänk dig själv om du just nu hade 8st prov kvar att göra?! Man kan ta en smäll, eller två. Vissa tål till och med tre - men åtta?! Självförtroendet sjönk, motgångarna tyngde ner mig och jag mådde dåligt. Jag grät regelbundet, var illamående och kände mig ensam. Alla "interna problem" gjorde inte saken bättre! Jag var ledsen att fastän jag lade ner tid på pluggandet, syntes det inte på resultaten. Jag var rädd att folk skulle döma mig efter mina resultat, jag var rädd att få idiot-stämpeln på mig!

Men jag tvivlade inte ens ett ögonblick, att jag inte skulle bli en bra läkare! Betygen är bara ett pappersbevis, men i slutändan är det förmågan hur man handskas med människor och socialkompetens som väger upp. Och jag tvivlar inte på min kunskap, även om den inte alltid syns på pappret. Sedan sägs det ju att:

"Det högsta är ej att aldrig fallla - utan att resa sig efter varje fall!"

Det var nästan som att ödet ville lära mig något; att alltid ligga i och att aldrig ge upp! Jag skojjade med Calle; det sägs att man blir stark av motgångar, då borde vi vara Hulken! Jag gav inte upp, jag kämpade på och jag gör det fortfarande. Hela hösten satt jag inne i mitt rum, försökte komma på hur jag ska göra för att lyckas. Jag festade inte, jag gick aldrig på bio och hela lovet som vi hade mellan termin 1 och 2 (2 veckor) spenderade jag i mitt rum och pluggade kemi. Jag pluggade och jag lärde mig, utan att fuska - utan att lägga in formler och aminosyror i miniräknaren. Jag var förberedd till varje "class" oavsett ämne, jag pluggade till varje quiz, midterm och Exam/Credit. Och varje förbaskade gång saknades det ETT POÄNG! Min första gång på studentklubben Medyk (som ligger vis-à-vis studenthemmet) var på Soggol´s masquerade-party och det var någongång i april månad. Första gången på bio (som kostar ca 30kr) i Gdansk, var när min syster hälsade på i maj. Och NEJ, jag anser mig inte vara "duktig" bara för det!

Hösten gick och våren kom.
Solen började skina, vi fick ett "slappare" schema, och man hade klarat av vissa kurser - vilket kändes som man äntligen var påväg någonstans! Det kändes bättre, jag kände mig mer levande. Jag försökte låta bli att tänka på vad andra ska tycka och tänka om mig när jag läste det här citatet;
"Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger. Ingen har någonsin rest en staty till minnet av en kritiker." - Jean Sibelius

Allt tar sin tid, något som är en bristvara här. Jag pluggar, försöker förstå och minnas det jag lärt mig. Jag intalar mig själv, att allt blir bra till slut. Jag ställer frågan idag; är jag lycklig?! För att vara lycklig krävs det tre ting: något att göra, något att älska och något att hoppas på. Och jag har alla dessa små ting!

Allt händer av en anledning, och jag - jag bara flyter med!

Och då har man levt ytterligare 1år på det här gigantiska jordklotet...! Tack alla familjemedlemmar och vänner, som tänkte på mig idag - det känns skönt att ha er around! Ni betyder mer än vad ni tror.
Det är igenom att vi gör oss delaktiga av varandras liv, som vi skapar oss själva - och det gäller att ha mod att vara den man är och inte tappa modet för att man är den man är....

Vi har Final Exam: Histology nalkandes. Satte igång med plugget inför Practical part alldeles för sent, och troligtvis har jag underskattat den. Kommer nog bli en sen kväll...

Sedan för att drastiskt byta tema, har jag tänkt på varför folk inte snackar om vissa grejer, t.ex:

- att man oftast spricker när man föder barn
- att man bajsar på sig och kan få hemmorojder i samband med barnafödandet
- att man har hår i anus
- att det är normalt att man vill fisa, när man gör en gyn-undersökning
- att man tycker det är pinsamt att bajsa på allmäna platser
- att man fuskat på ett prov
- att man kan tappa sexlusten
- om sitt sexliv och sexställningar
- om döden
- om förbud i ens religion
- om självmord
- ens svagheter
- att man "snackar skit" bakom andras ryggar.....osv.

Tänk på det, du?!

Gonatt.

Ska precis sätta igång och repetera Special Senses och Muscle Tissue, men först måste jag skriva ett kort inlägg.
Först och främst; grattis till er alla som klarade Additional i Histologi! Till er andra som hänger i och kämpar på...det ni gör är helt rätt! För det spelar faktiskt inte någon roll hur vi tar oss genom dessa 6 år, huvudsaken är att vi gör det!

Idag blev det massa Respiratory system plugg på balkongen, känner verkligen att jag har grepp om saker nu. Fixade "2 flugor i 1 smäll", för jag fick lite färg också! Sedan stack vi för att handla mat med Carolina, Krister och Amir. Amir envisades om att han skulle bära Carolinas tunga IKEA-väska fullproppad med mat upp till kanterna, istället för att ta en taxi.
Resultatet: 7st sönderkrossade ägg som flöt omkring i IKEA-väskan och alla produkter var ju självklart insmetade! Som grädde på moset, luktade det ägg-snusk överallt. Woho!

Hade precis tillfället att se "min man" in action; när han stod på vår säng med en stor kökskniv och försökte försvara sig mot en geting, med balkongen och alla fönster vidöppna...

" För att ha verklig behållning av glädjen, behöver man någon att dela den med. "

Dagen började med att jag fick utskällning. Hurra! Vilken kanonstart på en dag som denna...

Jag tog en day-off och har slappat igenom hela dagen. Carolinas polskagrupp skulle på utflykt till Gamla Stan, så jag hängde på. Efter det stack vi till en sushi-restaurang; jag var dock inte alls imponerad! Först och främst äter jag inte havsmat, så det var miss nummer 1. Men vi gick dit ett stort gäng, så det var mest en "social grej". Miss nummer 2 var att man fick betala hela 32 PLN för några stycken sushi-rullar dvs. lite ris, en klick lax (inte mer än 1cm i diameter!), inrullat i någon slags havstång...låter kanske inte så gott, och det var det faktiskt inte heller! Jag fick till och med kväljningar några gånger, när jag skulle äta fisk-grejen, som dessutom skulle sväljas hel. Låter verkligen inte som något man gör frivilligt! Sedan vet inte heller vad man betalade för; för inte var det maten iallafall - vad kan lite ris kosta, tillsammans med en klick lax?! Jag intalade mig själv att jag betalade för en slags matkonst; rullarna var verkligen fint gjorda och dekorerade....och jag mådde genast mycket bättre.

Vi gick därifrån och jag var mer hungrig än vad jag var innan vi kom till restaurangen. Nu började jag också få smått ont i huvudet (pga hungern). Vi stannade förbi Grycan (jättegod polsk glasskedja), och köpte varsin 0,5L glass-burk. Sedan promenerade vi hemmåt, där det blev 3 avsnitt "Friends" medan vi vispade i oss chokladglassen. Jag var fortfarande hungrig så det blev en nudelsoppa och pannkakor med 1h uppehåll. Kanske låter det som jag har en gigantiskt matsäck, men ska man äta så ska man. Jag vill gärna känna att hungern försvinner med mängden mat...! Nu ska jag se ett Dr House avsnitt och sova i mitt nya rum. Jag stortrivs!

Efter dagen som gått:
- utskällningar härdar; bara man står på sig och inte låter sig köras över
- jag har ytterligare en erfarenhet i mitt liv; att ha ätit sushi
- jag har lärt mig en läxa; att aldrig testa sushi mer
- Grycanglass får mig på bättre humör
- det finns folk omkring som får mig att må bra, håll fast till de!

Imorgon väntar en ny dag, nya äventyr, nya grejer att lära...

Gonatt.