♥ angel 99 procent ♥

Ett tag trodde jag att mitt liv i Sverige skulle pausas medan jag gick klart läkarutbildningen i Gdansk. Jag trodde att allt skulle vara "som vanligt" när jag kom tillbaka både på sommarloven och efter dessa 6år här. Jag trodde att mina kompisar skulle vänta på mig, jag trodde livet skulle vänta på mig. Jag trodde att allt skulle vara pausat, tills det att jag kom tillbaka och då skulle det rulla på igen.

Men jag insåg precis att det inte är så. Det var väldigt barnsligt av mig att tänka att det ens kunde vara möjligt. Folk skaffar nya vänner, relationer börjar och tar slut. Jag får regelbundet chockerande nyheter som att någon har gift sig eller att någon annan har fått barn. Men det är ingenting konstigt med det? Bara det att jag inte är där, på plats när det händer...

Jag är ganska nyfiken av mig, och vill aldrig missa de där "stora nyheterna". Inte de där skvaller-nyheterna, utan de där stora - ja de som ingår i livet. Jag vill inte missa en enda bit av livet! Därför har jag kanske gått och inbillat mig att livet i Sverige är på ´hold´. Men jag börjar inse mer och mer, att livet då och allt som var då ska man bara ta och glömma. Ingenting kommer vara som förr; vänner har kommit och gått, man kommer inte kunna strosa omkring på stan utan varken mål eller riktning, folk har sina "egna liv" nu, sina egna problem och besvär. Det blir inga fler BBQ-kvällar med "det gamla gänget", inga fler filmkvällar eller kvällsdopp i Delsjön.

Det "gamla gänget" existerar inte längre.
De som var ens vänner då, är inte det längre.
Idag vet man vad man vill få ut från de relationer man har.
Idag har man mognat, och man vet vad man kan förvänta sig av en vän.
Man har förstått att även den bästa vänskapen kan spricka.
Man har gått vidare, man har träffat nya människor och blivit vän med andra.

Life goes on....