♥ angel 99 procent ♥

Idag var det sista natten som min familj stannade i Gdansk. Min syrra sov med mig och Krister i våra 80-sängar, som vi ställt ihop i mitten av rummet. Vi la oss ganska sent, någon gång efter midnatt. Först somnar vi av utmattning, men efter några timmars djupsömn vaknar jag av att folk i min korridor har på musik, pratar högt och framför allt smäller i dörrarna! Något som jag stör mig på oerhört mycket!! Det är liksom nog att dela en 160säng med killen och syrran, och vara trött och sliten från dagen som varit. Nu ska man bli tvungen till att masa sig ur sängen...
Efter att först ha blivit väckt konstant i 3h, rusar jag ur sängen och griper jag tag om min dörr. Jag smäller igen den exakt 10ggr. Klockan är 04:30 och efter mitt lilla "overbala" utbrott blir det faktiskt tyst i korridoren. Någon knackar på min dörr efteråt, men jag är allt annat än pigg för konversation.

I grund och botten saknar våra rum/korridorer/studenthem isolering, man hör sina grannar till höger och vänster, även de på våningen ovan; man hör deras konversationer, aktiviteter samt väckarklockor vibrera på ljudlös på morgonen...

Oavsett problemet, så tycker jag att det är trist att man inte respekterar varandra; att man gapar i korridoren, smäller i dörrar, kallar varandra för olika "elaka saker", fastän man kanske inte "menar så"...
Alla gör ju som det passar en själv, men det ska väl inte gå ut över andra omkring?! Idag har jag vart såpass trött att jag inte kunnat plugga, men tror ni verkligen det är någon som bryr sig?? Vi ska bli läkare, men vi kan inte respektera andra människor och deras behov. Konstigt!!

Imorgon väntar en ny dag. Ska upp kl. 08 och ta en joggingtur med Carolina. Efter det blir det en massa plugg.

Gonatt.

PS. Jag har aldrig sagt att jag är en ängel....